Vet att förra inlägget handlade mest om fotboll, hoppas inte någon blir besviken när jag tar upp ämnet igen! Hade träning förut idag och vi var inte så många så det blev lite flummigt av och till, men det var ändå en go träning liksom. Jag var, tro det eller ej, riktigt sugen på fys... så fys fick det bli, bara att följa Nikkos order (typ Kennyh stil). Fysträning måste vara både den värsta och bästa träningen.. när man tränar är det så sjukt jobbigt och man fattar inte vad man egentligen gett sig in på. När man är klar känns det så gött och man känner verkligen att man har gjort något. Det är i sådana lägen jag är så tacksam att jag har ett lag med goa personer att träna med, för då kan man peppa och motivera varandra! Tillsammans kan man kämpa sig igenom den jobbiga fysen, för att sedan få den där goa känslan som man bara kan få efter en träning.
Är det inte lite så i livet överhuvudtaget... man behöver sina vänner, man klarar sig inte helt ensam! Tillsammans med sina vänner kan man ta sig igenom både jobbiga och bra saker i livet, när man dessutom gör det tillsammans vinner man så mycket i längden - allt känns mycket bättre! Jag kan inte förklara hur tacksam jag är för mina vänner, men jag vet en sak.. man ska ta vara på dem, för riktiga vänner är det bästa man kan ha!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar